1936 stipulerade Veidekkes stadgar: Företagets verksamhet består av entreprenörverksamhet, vägbeläggnig (veidekke) och därtill hörande aktiviteter. Vid krigsutbrottet 1940 slutfördes alla ingådda kontrakt, men därefter låg verksamheten nere till 1945. 1948 vann det lilla och nästa uträknade företaget Veidekke kontraktet på utbyggnadnaden av landningsbanorna på Sola flygplats (Norge). Detta var det första av många stora flygplatskontrakt.
Dammutbyggnad
I mitten av 1950-talet engagerades Veidekke att bygga ut en flygplats i Etiopien, ett kontrakt som fick stor betydelse för bolagets vidare utveckling. På 1960-talet präglades verksamheten av motorvägsbyggande. Från 1969 och fram till början av 1980-talet var Veidekke åter engagerat i Afrika, denna gång med ett flertal uppdrag för NORAD i Kenya.
I början av 1970-talet genomgick Veidekke ännu en förändringsfas. Man var tvungen finna nya marknader att verka på. Efter det att företaget 1972 kontrakterades för byggandet av Heggmodammen i Nordland i Norge, utvecklades uppförande av vattenkraftverk till ett område att satsa på. Därefter följde en intensiv period av dammbyggen över hela landet.
Tillväxt
I början av 1980-talet startade en strukturutveckling i bygg- och anläggningsnäringen. Ett större antal sammanslutningar såg dagens ljus. Veidekke beslutade sig dock att utveckla bolaget på egen hand som en rikstäckande entreprenör. Genom uppköp, fusioner och nyetableringar har över 60 företag inkorpererats i familjen sedan 1982. Veidekke har vuxit från att vara den nionde största i början av 1980-talet, till att i dag vara den största norskägda entreprenören.
Börsnoterad
1984 beslutade företaget att det skulle börsnoteras, och den 23 juni 1986 noterades Veidekke på Oslo-börsens motsvarande A-lista. Sedan slutet av 1960-talet har anställda i Veidekke varit delägare, och det är en uttalad målsättning inom Veidekke att så många som möjligt av de anställda skall äga aktier i företaget.
