Zoologen sätter standarden för hållbar renovering

Bygger för life science

Det handlar om ett ovanligt tekniskt avancerat projekt med höga krav på ventilation, hygien och säkerhet när det installationstunga labbhuset ska omvandlas till moderna och flexibla ytor för företag inom life science.

Höga ambitioner för hållbarhet

Som Sveriges största förvaltare av fastigheter för universitet och högskolor har Akademiska Hus höga hållbarhetsambitioner. Det gör att de vill minska sin nybyggnation och i första hand utveckla de befintliga byggnader de redan har på campus. Här är Zoologen ett exempel på ett projekt där hållbara lösningar får vara i fokus eftersom projektet samlar på sig erfarenheter och bidrar till ett attraktivt campus som står sig över tid.

–       Man har ju redan gjort ett stort uttag av naturens resurser när huset byggdes. Behöver man inte göra det uttaget en gång till blir det bli bättre för helheten, konstaterar Martin Dahlberg, projektledare på Akademiska Hus.

Stort engagemang

I Zoologen-projektet är målsättningen ett maximalt klimatavtryck på 136 kg CO₂e (BTA). Det kan jämföras med Boverkets referensvärde för nybyggnad av standard-kontorsbyggnader på ungefär 360 till 370 kg CO₂e/m² (BTA).  I linje med EU-taxonomin ska dessutom minst 70 procent av ofarligt bygg- och rivningsavfall som genereras i projektet vara förberett för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning.

Projektet präglas av ett ovanligt högt engagemang, både från beställaren och projektteamet, där hållbarhet har fått ta mer plats än vanligt. Varje produkt och varje inköp klimatvärderas. Teamet för kontinuerliga listor, gör utvärderingar och erfarenhetsåterföringar för att kunna välja produkter med lägre CO₂-avtryck – även när de är dyrare och tar mer tid att hitta.

Återbruk en viktig men komplex del

Hållbarhetsarbetet kan sammanfattas i tre huvudsakliga spår: materialval och tekniska lösningar med lägre klimatpåverkan och minskad energianvändning samt avfallshantering och återbruk.

–         Vi inventerar allt som kan vara möjligt att återbruka – både det vi kan använda själva och det som kan avyttras till andra projekt, säger Martin Dahlberg.

Labb ställer höga krav

Att bygga för moderna labbverksamheter innebär särskilda utmaningar. Kraven på skyddsventilation, gaser, tryckluft och säker labbinfrastruktur begränsar möjligheten till direkt återbruk.

–         Det här är ett extremt installationstätt hus. Vi kan inte återbruka hur mycket som helst i själva projektet, men vi ser till att inget av värde hamnar i avfallscontainern, säger Martin Dahlberg.

Redan innan rivningen erbjöds skolor att ta del av viss inredning. Stora delar av materialet återbrukas också inom Akademiska Hus egna fastighetsbestånd, via ett centralt återbruksförråd i huset. Där kan allt från innerdörrar och glaspartier till köksmoduler och sanitetsprodukter återanvändas. Över 20 av Zoologens fönster har exempelvis fått nytt liv i ett annat projekt.

Återvunnet stål

I de fall nya material behöver köpas in till projektet ser man till att de i så hög grad som möjligt innehåller återvunnet material. Här används exempelvis ventilationskanaler som tillverkats av återvunnet stål. Detta val är särskilt viktigt eftersom installationerna står för den största klimatpåverkan i en ombyggnad som denna, där stommen redan finns.

I flera fall har utrivet material som inte kunnat återanvändas i projektet gått till materialåtervinning hos tillverkaren. Här blir planglas från Zoologens gamla fönster till nytt fönsterglas, golvmaterial till nya linoleumgolv och undertaksplattor till råvara i nya ljudabsorberande produkter hos tillverkarna.

Dynamiska fönster för jämn temperatur

Ett av projektets mest betydelsefulla hållbara teknikval har varit installationen av dynamiska fönster. De är integrerade i byggnadens styrsystem och anpassar automatiskt sin toning efter solinstrålningen.

–         Lösningen ersätter behovet av separata system för utvändigt solskydd och skapar samtidigt bättre förutsättningar för en jämn och stabil inomhustemperatur. Det bidrar till minskad energianvändning och ett mer lättstyrt inomhusklimat, säger Anders Hogander.

Även fasaden har vidareutvecklats för att stärka både byggnadens energiprestanda och arkitektoniska uttryck. Den har kompletterats med cirka tio centimeter ny isolering och ett nytt ytskikt av skifferskivor. Att ta tillvara och vidareutveckla den befintliga fasaden, i stället för att ersätta hela ytterväggskonstruktionen, är i sig ett viktigt klimatval som minskar materialåtgång, transporter och mängden byggavfall