Foto av en grundläggningsmaskin arbetar.

Visste du detta om grundläggning?

Inom bygg- och anläggningsbranschen omfattar området "grundläggning" de åtgärder och tekniker som används för att skapa en stabil och säker grund för byggnader och andra strukturer. Här får du en del fakta du kanske inte visste om grundläggning!

Foto av Lundabron med norrsken i bakgrunden.

Lundabron, Umeå. Här har vi dragit förankringarna som gör att Sveriges längsta hängbro för gång- och cykeltrafik inte faller ner i Ume älv.

1. Första pålen som användes i grundläggning kan spåras tillbaka till det antika Egypten för över 5 000 år sedan.

2. Grundförstärkningar av befintlig byggnation har genomförts i alla tider, men det var först på 1970-talet som ett systematiskt förbättringsarbete startade i Sverige. Ett av de första områden där man använde grundförstärkning i större skala är Gamla stan i Stockholm.

3. Våra grundläggare är alltid först på plats när något ska byggas och deras arbete är en förutsättning för att resten av projektet ska kunna påbörjas. På grund av riskerna under grundläggningsarbetet tillämpas normal en riskzon på 25 meter kring grundläggningsmaskinerna.

4. När grundläggningsarbetet är färdigt syns oftast inte så mycket ovan jord. Materialet som används, ibland så mycket som 50 lastbilslaster pålar, försvinner helt enkelt ner i marken.

Foto av en byggarbetsplats

I den underjordiska garageanläggningen - ett av Stockholms största P-hus - under den blivande Norra stationsparken i Stockholm har vi satt inte mindre än 900 borrade pålar.

5. Ofta går grundläggningen för en byggnad lika långt ner i marken som byggnaden är hög. Ibland kan vi behöva slå ner så långa pålar som 80 till 100 meter innan vi når fast berg. Då behöver vi skarva pålen flera gånger på vägen eftersom varje påle räcker högst 20 meter, baserat på normala maskiners kapacitet.

6. Under ett år slår Veidekkes grundläggare ner ungefär hundratusen meter pålar i marken. Pålar av betong är den vanligaste sorten som används i Sverige.

7. Pålning används inte bara för att stabilisera byggnader, utan också för att förhindra sättningar och markrörelser som kan skada strukturer. Trafikverket tittar t ex på hur pålning skulle kunna hjälpa till att stabilisera platsen för jordskredet vid E6:an utanför Stenungsund.

8. En pålkran används för att driva ner pålarna i marken vid pålning. Vår största pålkran här på Veidekke väger 78 ton och kan bli nästan 25 meter hög.

Foto av en pålningsmaskin som kallas ”källarmus”.

Vår minsta pålningsmaskin kallar vi ”källarmus” Den går inom genom en bredare dörr och väger fyra ton.

9. Vår minsta pålningsmaskin kallar vi ”källarmus”. Den går in genom en bredare dörr och väger fyra ton. Trots sin relativa litenhet kan den borra 30 till 40 meter djupt genom golvet i t ex en källare vid grundförstärkning.

10. Lerproppsdragning är en metod där lera tas ur marken med ett rör- eller skruvformigt redskap för att göra plats för t ex pålar. Det görs för att förhindra att massor trängs undan vid pålning och riskerar att skada byggnader och konstruktioner runt omkring.

11. ”Pålsko” är namnet på det skydd av stål runt nederdelen av pålen som finns för att undvika att pålen slås sönder.

12. Sponter används vid grundläggning och är de stödkonstruktioner, ofta en typ av stålvägg, som håller emot massorna som trycker på från sidorna

13. Stag och förankringar som sitter fast i berget jobbar vi med t ex för att få master och vindkraftsverk att stå stabilt.

Foto av Himmerfjärdsverket

Himmerfjärdsverket, Grödinge. Här har vi slagit ner hela 39 000 meter betongpålar. Det motsvarar hela sträckan från verket in till Stockholm.

14. Ibland är markförhållandena så dåliga att vi först måste påla för våra tunga pålningskranar innan vi kan påbörja det verkliga arbetet.

15. Idag, när många bra centrala lägen i städerna redan är bebyggda, används ofta grundförstärkning för att kunna utöka byggnaderna på höjden. Att förstärka grunden på en befintlig byggnad i ett tättbebyggt innebär ett riktigt finlir för att inte påverka omgivningen.

16. Den största borr vi använder inom grundläggning har en diameter på över en meter. Borrarna drivs med tryckluft eller vatten. För att borra tusenmillimeterspålar krävs upp till fyra kompressorer som drar uppemot 100 liter bränsle i timmen vid full effekt.

17. Kohesionspålar är en pålningsmodell som använder den omgivande lerans friktion för att stå stabilt.

18. Svetsning av exempelvis rör och sponter är en viktig del i grundläggningsarbetet. Eftersom fogarna ska hålla i många år under jord - med stora konsekvenser om de inte gör det - ställs högre krav både på stålmaterialet och på svetsningen än i vanlig byggnation ovan jord.  

På Veidekke utför vi de flesta typer av grundläggningsprojekt, från grundläggning för nyproduktion till grundförstärkningar av äldre byggnader. Med pålning skapar vi en stabil grund på lösa jordlager. Vi jobbar både med slagna och borrade pålar och sponter i olika material samt med pålbryggor.